Jag uppskattar ändå musik en hel del. Men jag har en såndär röst som man får gåshud av fel anledning när jag försöker ta ton och så har jag mardrömsminnen från när jag gick i 6an och alla i musikgruppen skulle spela flöjt. Men mina fingrar var för små för hålen på flöjten, hela klassen försökte hålla pockerface och låtsas som om det lät bra medans det som kom ut ur flöjten sved i öronen.
Jag gruvade mig jämt för musiken och "gick på toa" när musikläraren lärde ut gitarr ackorden så jag hade en anledning att faila.
Men jag vill inte vara helt omusikalisk hela mitt liv. Jag önskar självklart att jag börjat spela gitarr när jag var jätteliten. Men nu är jag här, en fjortonåring som aldrig (Fram tills för fyra veckor sedan) frivilligt rört ett musikaliska instrument.
Jag tar numera elbas lektioner. Min hemska motivation till att spela bas är tyvärr "En bas har färre strängar än en gitarr". 
Nu har jag nästan tränat på 4 basläxor och givit basspelandet en ärlig chans.